anaby - Jag, barnen, djuren & fotografering.

Direktlänk till inlägg 10 november 2011

Jag fortsätter med Kadett del 2.

Av anaby - 10 november 2011 12:53

Vi fortsätter med del 2 av historien med Kadett.


Del 2 Kadett


Jo, slutligen hade pappa byggt klart stallet hemma på  gården, så Kadett fick flytta in. Problemet var bara att han var ensam.... Så pappa ringde till Gösta  (Björns pappa) nere på Gran, för att höra med honom om vi skulle kunna få låna ett får till sällskap till vår ponny.  Och det gick bra, vi fick låna en tacka.


Pappa gjorde klart för mig direkt vad som gällde i framtiden. Han skulle ge Kadett mat och vatten på morgonen och ta ut honom i hagen. Det var min uppgift att mocka, ta in honom, fylla på vatten, ge kvällsmat och rida. Sedan skulle jag sopa efter mig och hålla ordning i stallet och följa med och hämta spån och hö. Året var 1975 och jag var 8 år gammal…Han gjorde klart för mig att om jag INTE skulle sköta om min ponny varje dag skulle han säljas….


Sommaren kom och jag såg framemot att det skulle bli ljust när man skulle rida på kvällen. Jag var i stallet varje dag och mockade, fodrade, pysslade och red. Kadett kunde vara mycket tjurig…när jag skulle hämta honom i hagen tex sprang han bara iväg. Jag kunde hålla på i timmar..när jag i princip nästan nådde grimma vände han helt sonika och galopperade iväg….till slut var jag både arg och ledsen och fick lov att gå och be pappa om hjälp..direkt pappa visade sig stod ponnyspöket som en stenstod och det gick helt plötsligt hur bra som helst att ta fast honom…GGGRRRRR!!!!! Jag har tillbringat åtskilliga timmar att försöka fånga denna ponny och i 95 % av gångerna har jag fått ropa på pappa och bett om hjälp…det var ju tur för mig att han har haft eget företag och jobbat hemma.


Sedan har vi de gångerna som han kom ut från hagen och skulle fångas in. Shetlandsponnyer har en benägenhet att ALLTID lyckas rymma från hagar hur man än bär sig åt. Men det är också den enda hästen som jag har ägt som har varit lös i tid och otid….Ja, allafall så var Kadett ganska tjurig när han äntligen kom lös han ville väl njuta av sin ”fritid” så att säga. Då fick vi jaga honom runt gården och potatisåkrarna till pappas stora ilska!!! Oftast var det min mamma som lyckades fånga honom! Hon är livrädd för hästar!! Hon har INTE ens klappat alla hästar som jag har ägt under åren. Ja, hur det nu var så ställde hon sig på bron med hårdbröd och lockade på honom, och han gick dit så att jag eller pappa kunde fånga honom. Så när vi hade kommit på att det fungerade med hård bröd var det bara för mamma att ställa sig på bron när ponnyspöket var lös. Det fungerade alltid!!


Sedan har vi den gången när pappa, 185 cm lång slängde sig på Kadett när har var ute och sprang vid fotbollsplanen på skolan. Pappa tänkte: att när jag får tag i manen på ponnyn så stannar han ju eftersom jag väger en hel del! Kadett hade INTE samma tanke. När pappa greppade manen, spände Kadett halsen och fortsatte att springa och pappa släppte INTE utan blev släpad över hela fotbollsplanen. När fotbollsplanen tog slut insåg pappa att han var tvungen att släppa innan asfalten kom…och det gjorde han medan Kadett sprang hem till mamma och fick hård bröd. Då var pappa INTE glad!!!


Eller den gången som min syster kom på att hon skulle gå ut och gå med Kadett. Hon är INTE ett dugg hästintresserad och 6 år äldre än mig så hon var ju större. Allt gick bra tills de var på hemväg då fick Kadett för sig att han skulle springa men min syster Lena hade INTE samma tanke. Ja, Kadett spände sin tjocka hals och sprang hem med min syster hängandes i grimskaftet. Hon var INTE glad och definitivt botad från allt som hade med hästar att göra under all framtiden…


Jag hade väldigt roligt med Kadett. Jag körde vagn, släde och vi tolkade mm. På vintern klipptes han eftersom han hade en fruktansvärt tjock päls och jag aktiverade honom varje dag så han blev rejält svettig. Så min morbror Gösta kom och hjälpte pappa att klippa honom. Gösta skodde även Kadett. Han har varit en riktig klippa under ALLA år och hjälpt oss mycket med de första hästarna vi har haft.


Sedan har vi den sommaren som han fick kolik…shettisar är ju shettisar och Kadett var inget undantag med att vilja ha mycket mat…Vi fick gå ut och gå med honom i timtal innan koliken släppte. Nu hade vi tur att det gick över men efter det var vi tvungna att ransonera det gröna gräset till honom under hela sommaren och vara speciellt noga med att vänja in honom med gräs när sommaren började. Vi slapp allafall fler fall av kolik och det kändes mycket bra.


Sedan har vi då ridningen. Jag är ju väldigt tjurig och envis och det var även min ponny. När vi var ute och red så galopperade han alltid på ett ställe och sedan tvärnitade han alltid på ett annat när han galopperade…Jag föll givetvis av och blev arg. Klev upp på ponnyn och gjorde samma sak igen. Kadett galopperade och stannade och jag föll av…så kunde vi hålla på ett tag eftersom jag hade gett mig den på att jag skulle sitta kvar…När jag hade fallit av 10 ggr eller klarat mig kvar 1 gång när han stannade, gav jag mig för den dagen. Det tog INTE många veckor innan jag ALLTID satt kvar. Då började han testa mig på andra sätt istället. Jag var ju liten och det var tacksamt att testa en liten människa för en smart tjurig ponny!!!


Sedan började vi att hoppa lite med Kadett. Han galopperade inte på så fort mot hindren men hoppade i princip allt vi ställde fram. På så sätt var han väldigt snäll. Vi hoppade inte några höga hinder. Innan jag sålde honom hade jag och Kadett lyckats hoppa något enstaka hinder på 100 cm, det är ganska bra med tanke på att han mätte 105-110 cm själv i mankhöjd.


Efter första året ville Gösta ha tillbaka tackan som vi lånat som sällskap till Kadett. Då fick pappa en annan ide. Vi skulle köpa 2 getter och ha som sällskap. Sagt blev gjort, 2 getter införskaffades. Pontus och Pella. En hane och en hona, vilket innebar att det slutligen blev 3. Det föddes en lite Polly. Tyvärr dog Pella i samband med förlossningen. Men Pontus var kvar. Jag höll på väldigt mycket med getterna och Pontus och jag fick ett mycket speciellt band. Tyvärr blev han så fixerad vid mig att han ”försvarade” mig så fort någon annan kom in i stallet. Han stångade helt enkelt ALLA som kom in i stallet. Pappa höll på att bli galen!! Så det slutade med att vi fick ha Pontus fastbunden. Till slut var vi tvungna att sälja båda getterna till min stora sorg…


Jag lärde mig jättemycket av Kadett men jag blev äldre och framför allt längre. När jag var 12 år var jag ganska lång och vi övervägde att sälja Kadett, men jag kunde inte. Jag kände att jag behövde en övergångsperiod innan jag kunde sälja honom. Han var ju min första häst! Men vi kunde ju köpa en häst till så att vi hade 2 hästar, då hade de sällskap av varandra. Min morbror Gösta hade med jämna mellanrum tagit på sig att ta hand om varmblodstravare för att träna dem och få dem bättre. Halvt om halvt hopplösa fall men Gösta var duktig och tyckte att det var roligt. Just nu hade han hand om en inlånad häst som hette Pelè Trixon, jag kommer inte ihåg åldern men mellan 8-12 år har jag för mig att han var. Han var väldigt snäll och gick både rida och köra. Nu hade han en skada i ett ben som de skulle kolla upp och var han okej skulle vi få köpa honom för ägaren. Efter några dagar ringde Gösta och sa att det hade kollat upp skadan och tyvärr var den så allvarlig att Pelè varken skulle gå att rida eller köra. Ägaren till hästen hade tänkt att ge oss Pelé fick vi höra i efterskott men nu när hästen var så krasslig tyckte han att det var bättre att han fick somna in. Och det var ett mycket bra val. Jag tyckte givetvis INTE det då men när man ser allt i efterhand brukar det klarna.


Gösta hade en hel del kontakter med andra travtränare, så det dröjde inte länge innan han visste av en  potentiell häst till salu. Detta var i maj 1979. Vi åkte ut till Anders Lindgvist stall på Umåker för att titta och rida på den där hästen. Han hette Abbe Saunders och var 10 år. Färgen var rödfux, han hade den rödaste fuxfärgen jag har sett någonsin på någon häst. Och han var så snäll både att köra och rida. Han var nog ungefär 160 cm hög. Så för mig var han enormt stor…


Mamma och pappa funderade både hit och dit med hur vi skulle göra. De förstod att jag inte skulle kunna rida på Kadett så mycket längre och behövde en större häst om jag skulle fortsätta att rida.


Så efter mycket om och men blev jag ägare till en varmblodig travhäst vid namn Abbe..Men det bästa var att Kadett fick stanna kvar.


Fortsättning följer…för de som orkar fortsätta att läsa..

Mvh anaby  




 
ANNONS
 
Anna

Anna

10 november 2011 22:14

Jag kan se allt framför mig, då du ramlar av hästen, då din pappa blir släppad..haha :p.

Usch, det är så jobbigt då dom får kolik, min häst har haft det nästan 2gånger :(.

http://annaakerman.bloggplatsen.se

anaby

10 november 2011 22:25

Att se pappa släpad var en upplevelse!!! Av den "lilla" ponnyn;) Han var inte så glad när han steg upp om jag säger så;) Hi hi!! Men vi lärde oss att det inte var lönt att försöka fånga honom...mammas knäckebröd var desto bättre:)

Kolik är inte att leka med!!! Jag har haft väldigt tur med att endast haft ett enda kolikanfall på 36 år när jag har ägt hästar. Det är jag väldigt tacksam över:D

Men du 2 kolikanfall!! Hoppas att det löser sig så du slipper fler framöver!!

Mvh Anna & Tabasco:)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av anaby - Torsdag 25 april 03:31

  Vilket fantastiskt väder vi har haft i Norr senaste veckorna         Jag har ridit i T-shirt och uteridbanan ser väldigt bra ut nu   Corinne har lugnat ner sig avsevärt och är lättare att rida utomhus än inne i ridhuset. Är för mycket att titta...

Av anaby - Tisdag 16 april 19:18


Vilket suveränt väder vi har haft idag!! Sol och 20 grader på solsidan          Blev en cykeltur till stallet idag igen. Hoppas på att få 5 mil i kroppen den här veckan. Och ännu mer under nästa vecka då jag kommer att cykla till stallet 2 ggr vi...

Av anaby - Måndag 15 april 20:59

     Hästhoppning från Göteborg och WC med 3 svenska ryttare med        Svärmors tupp Willy som kommer från en äggkarton från Willys   The one and only Willy               En av få hönor som får vara inomhus ibland. Tycker att ...

Av anaby - Måndag 15 april 20:52


Det blev lite mer hoppning i lördags med Corinne.       Galopphoppning på låga hinder för första gången på evigheter. Lite tjurig från början men när det lossnade kändes hon jättefin        Mvh A ...

Av anaby - Lördag 6 april 22:06


Här kommer några filmer från förra helgens hoppning. En ridfilm i galopp och en hoppfilm. Tycker hon ser trevlig ut i galoppen   Bara att jobba vidare på den     I hoppningen är hon pigg  Har mest travhoppat men planen är att börja galopphoppa ...

Presentation


Välkommen till mig! Jag bloggar bla om min satsning att tävla i hoppning upp till 130 cm efter 17 års frånvaro på tävlingsbanorna. Och en massa annat trevligt :)

Fråga mig

27 besvarade frågor

Omröstning

Går du någon typ av utbildning?
 Nej, jag jobbar.
 Ja, jag pluggar men parallelt med jobbet.
 Ja, jag pluggar.
 Ja, jag pluggar och jobbar extra.

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3
4
5
6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23 24 25 26 27
28 29 30
<<< November 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ anaby - Jag, barnen, djuren & fotografering. med Blogkeen
Följ anaby - Jag, barnen, djuren & fotografering. med Bloglovin'

Gästbok


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se