Linda

22 april 2012 20:13

Åh! Då ska jag se det sen, sista ponnyakuten, vad trist =(

Sv: Jasså det går inte rida bettlöst med Tabasco ute? Ja tänk vad olika det är alltså. Fifa går bäst på det, inga problem alls, hon lyssnar mycket bättre och är mycket gladare.

Jo visst finns det fler som inte haft stödet av föräldrarna. Det är skit tråkigt, när man brinner för stark för detta. Men jag tror att vi som aldrig fick de där stödet och fick kämpa själv vi brinner nog snäppet mer för hästarna.
Min mamma tycker jag hellre ska köpa möbler än att lägga pengar på nå hästar, sist frågade hon mig om jag inte hellre skulle avliva eller sälja hästen (Fifa, som hon inte vet namnet på) hon blev arg att jag köpte Fifa istället för en soffa. Hon har liksom ingen förståelse alls.

anaby

23 april 2012 18:16

Japp!! Sista avsnittet av PA för i år!!! Ojjj, vad jag grät:S

Nej, det är ingen hit att rida bettlöst på T ute. Han har ju rätt starka åsikter om saker och ting den där "Herr´n";) Så länge jag har bett på honom lyssnar han väldigt bra på minsta lilla:D Med bettlöst kan han kasta runt och ställa sig på bakbenen bara för att "han vill" och ska "testa"...känns inte så muntert. Har varit med om det ett par ggr i paddocken när han inte varit på humör:S Då jag inte lyckats övertala honom efter ett långt tag... och har jag bytt till bett och helt plötsligt fått en häst som lyder minsta vink?? Vill inte prova att rida ut med bettlöst pga att jag inte tycker att jag har så mycket att sätta emot om han börjar "testa";) Känns bättre med bett då han lugnar ner sig väldigt snabbt de ggr han reagerat på omgivningen:D

Jag har haft stöd av mina föräldrar på så sätt att jag har haft hästen hemma under flera år. Jag och pappa följdes för att hämta hö och spån ända sedan jag var 9 år. När jag sedan fick körkort fick jag åka ensam och fixa allt. Ända sedan jag var 9 år har jag fått hjälpa till med fodringar också. Skulle jag ha häst skulle jag hjälpa till med allt tyckte pappa;) Man är så att säga upplärd den hårda vägen;) Ändå håller jag fortfarande på med hästar...36 år senare;)Och pappa är fortfarande otroligt snäll och hjälper till med höbalar och annat tungt jobb som det krävs traktor arbete till:D Jag har tur!!!

Jag är rätt så övertygad om att jag INTE hade börjat tävla om det inte hade varit för att min tränare Robert ställde upp så otroligt mycket och hjälpte mig med allt kring tävlingarna.

Många av mina kompisar fick hästtransporter av sina föräldrar och hade sedan med sig hela familjen på tävlingar. Min häst åkte i lastbil fram tills jag fick körkort då började jag köra själv...fick låna föräldrarnas bil. Och 1990 köpte jag en egen hästtransport för egna pengar!! Det var stor lycka!!!

Vad tråkigt med din mamma att hon tänker så och inte har någon förståelse för ditt hästintresse!!! Min mamma är inte intresserad och rädd för hästar...men förstår ändå min passion för hästar:)

Jag tror också att när man får kämpa för sitt brinnande intresse så finns det kvar länge!!

Mvh Anna & Tabasco:)