anaby - Jag, barnen, djuren & fotografering.

Direktlänk till inlägg 19 februari 2013

Hjälmens vara och inte vara....det är frågan??

Av anaby - 19 februari 2013 10:00

På en många forum där jag brukar vara in och läsa på FB är det ett himla liv och hjälmens vara och inte vara!! För egen del tycker jag att man ALLTID ska rida med hjälm och när andra påpekar detta för de som rider utan blir det väldigt förbannade och säger att man minsann får välja själv om man ska rida med hjälm eller inte. Synd att folk INTE förstår att andra säger till om hjälm av välvilja att man inte vill att andra ska råka ut för en allvarliga olycka!!!

Jag tänkte berätta en av mina historier...eller 1 av mina ridolyckor...och nog den värsta jag har varit med om hittills med min förra häst när jag höll på att rida in henne...i april 1992 och när vi bodde i Västerås.


Då börjar jag:

Vi hade besök av en kompis hemifrån och han hade varit hos oss i 1 vecka. Den här em skulle vi se en film och sedan åka till stallet där jag skulle rida min häst en kort sväng på 10-15 min. Hon var under inridning och jag brukade skritta och trav lite samma runda varje gång. Grabbarna skulle mocka medans jag var ute och red så vi kunde åka hem och äta middag sedan. När L-O går ut med skottkärran för att tömma den ser han att Zimé kommer galopperande efter vägen UTAN ryttare??? Hon springer raka vägen hem så han plockar bara in henne i boxen och springer till bilen för att köra dit han VET att jag rider. När han kommer och kör på vägen så ser han att jag kommer gående. Ok, tänker han: hon går och är inte lerig någonstans. Hon har inte gjort illa sig. Han stannar bilen och jag hoppar in i bilen. Det går ca 10 sekunder så säger jag: Varför är vi och kör här. Vi brukar aldrig köra bil här?? L-O säger inte så mycket men tycker att det är ett konstigt uttalande. När vi kommer till stallet SKA jag ut och rida men L-O lyckas få mig att rida i paddocken istället. Han tänkte att DÄR har han ju koll på både mig och hästen med tanke på att jag ramlat av 1 gång redan  Jag sitter upp i sadeln och skrittar runt i paddocken...stannar efter 1 varv och tittar ner på Zimés ben som är leriga då hon efter jag föll av har sprungit på en leråker bredvid vägen. Detta upptäckte vi efteråt när vi var och rekade för att försöka klura ut VAD som hade hänt. Allafall så kolla stannar jag och kollar på hennes ben flera ggr. L-O frågar till slut vad jag tittar på?? Då säger jag: Det är så konstigt för jag har just börjat rida men hon är ändå lerig på benen. Då förklarar L-O att du har varit ute och ridit och ramlat av och nu rider du i paddocken. Då säger jag: Nej, jag har inte ridit någonting än....jag satte mig ju upp nu!! Jag är väldigt bestämd och jag vet ju att jag kan bli otroligt envis också....

L-O börjar nu känna att det är någonting som är FEL!!! Han gör nu sitt bästa för att få ner mig från hästryggen...vilket visar sig inte vara det lättaste DÅ JAG MINSANN SKA RIDA!! SUCK!! Jag vet som sagt hur jag kan vara ...men till slut får han ner mig från hästen  Då visar det sig att Zimé har ett sår på ett ben...som hon förmodligen fått när hon galopperade hem. Det måste ju så klart skötas om. Han låter mig hållas för husfridens skull  Och när såret är omskött och allt är bortplockat och han ska ta ut Zimé i hagen får jag syn på såret igen....och säger: Jag måste ta hand om såret!! L-O kontrar med att säga: Det har du nyss gjort!! Nej, säger jag det har jag inte....suck!! Han låter mig hållas och jag får återigen fixa med såret. När jag är klar plockar han återigen bort allt grejer och ska ta ut hästen i hagen. När jag igen säger: Jag måste ta hand om såret!! Då går han bara ut med hästen i hagen med mig arg som ett bi efter för jag ska ju ta hand om såret!! MEN SUCK NR 10!!

Kan bara tänka mig både ur orolig och less han blev till slut  Allafall så fick de till slut in mig i bilen och kunde åka hem. L-O inser ju här att vi måste upp på Sjukhuset och kolla om jag fått en hjärnskakning eller liknande för något stort fel är det ju. När vi kommer hem så förklarar han att nu måste vi upp till Sjukhuset på en gång. Men jag VÄGRAR?? Det går INTE att övertala mig för det är inget fel på mig...suck nr 12!!!

L-O känner sig helt maklös och går till vår granne och hyresvärd Birger som pratar med mig och får mig till slut att inse att jag MÅSTE till Sjukhuset. Jag går med på det OM jag får duscha först. Så jag hoppar in i duschen och ska sedan ha att mig i bilen motvilligt  Väl framme på Sjukhuset går vi in på Akutmottagningen och vi ställer oss vid luckan. Kvinnan i luckan frågar mig vad det jag har råkat ut för och vad det är för fel på mig??

Svaret hon får av mig är:

Inte vet jag!! Det får du fråga han om?? 

L-O förklarar vad som hänt.

Då säger kvinnan i luckan:

Det är därför det luktar häst!!

Det var ju som att trycka på en knapp på mig   Jag HATAR när någon säger att jag luktar häst när jag nyss har duschat. Jag hade titta på henne med svarta blistrande ögon och sa att jag minsann hade duschat och att det var "han" som luktade häst som INTE hade bytt kläder!! Det är precis jag kan jag säga och visslar lite lätt  

och de plockar in mig för att röntga och kolla upp mig. Förutom att jag hade fått en rejäl hjärnskakning har jag även gjort illa mig i armbågen där jag är helt blå.


Från början har jag BORTA en hel vecka!! När vår kompis kommer till Sjukhuset kring midnatt för att hälsa på mig säger jag: Men är du här!! Inte visste jag att du är i stan.
Då säger han: Jag har bott hos er i 1 vecka nu!!

L-O frågar om jag vet VEM han är: Jo, säger jag.....L-O...då kände han sig relativit nöjd...att jag allafall visste vem han var  


Som sagt från början har jag borta en hel vecka som jag INTE har någon aning om VAD jag har gjort under den tiden!! Filmen vi såg under em som olyckan hände har jag inget minne av att jag har sett  Så vi fick tips av läkaren att försöka återskapa veckan och den dagen olyckan hände för att hjälpa minnet på traven. Till slut kom minnena från vecka tillbaka men 9 timmar är helt borta ur mitt minne. Det är tiden från vi åkte till stallet efter vi sett filmen kl. 15.00-00.00 Det är helt svart eller blankt...det enda jag VET är det som L-O har berättat för mig och det är det jag har skrivit ovan. Så det jag har skrivit om ovan är INTE mina egna upplevelser utan det L-O har upplevt med mig. Och jag känner igen allt han säger om mig då jag verkligen är en envis person!!! Jag har INGET som helst minne av att det har hänt!! VILKET ÄR MYCKET LÄSKIGT KAN JAG SÄGA!!


Enligt läkaren fick jag en allvarlig hjärnskakning trots att jag hade hjälm på mig. De var lite oroliga över mitt minnesbortfall. Sedan visade det sig att jag "tappade ord". Jag såg en kastrull framför mig men "hittade inte ordet" kastrull utan jag sa: vart är den där man lagar mat i?? Samma sak med tex klocka. Jag såg en klocka men "hittade INTE ordet"....det går nog inte att förklara hur frusterande det var och irriterande!!!  Jag fick då säga på jobbet: vad är den där man ser tiden med. De vande sig på jobbet med mina frågor...som tur var  Det var otroligt jobbigt att INTE komma på orden!! Det här höll i sig i ungefär 1 år då började jag sedan sakta men säkert "hitta" orden igen. Vilket jag är otroligt tacksam över  Jag fick helt enkelt "lära in" orden igen...från början.


Vi åkte även ut med bilen och både gick och körde efter vägen där jag hade ridit för att reka och kanske komma på VAD som hade hänt när jag ramlade av. Jag var helt ren både på kläder och hjälmen...konstigt nog!! För det var lera ÖVERALLT på vägen och bredvid...så vart hade jag då ramlat av??? Det fanns ett enda ställe där det var en liten gräsplätt som jag ev. kunde ha ramlat av på men annars var det som sagt lervälling överallt. Vi såg spår efter vart Zimé hade galopperat i lervällingen på sidan av vägen. Men det var allt i spårväg vi såg. Märkligt och konstig??


Jag har insett att jag kommer ALDRIG att får reda på VAD som hände den där ridturen eller de där 9 timmarna som fortfarande är helt borta!! Kanske hände det någonting otroligt jobbigt så kropp & knopp har helt enkelt förträngt det för att det är för jobbigt att komma ihåg eller så har jag "bara" en rejäl minneslucka....svårt att veta!!!


En sak vet jag med säkerhet med tanke på min allvarliga hjärnskakning och det efterföljande året med "tappande ord" som var otroligt jobbigt att gå igenom....att hade jag INTE haft hjälmen på mig...hade jag INTE levt idag! Det är jag helt säker på!! Tänk på att en olycka och avfallning händer så lätt och när man minst anar det!!


Så tänk på att ALLTID ha hjälm när ni rider!! Det är en billig livförsäkring!! Jag är tacksam att jag ALLTID rider med hjälm  


Det här var min histioria.


Mvh anaby  

 
ANNONS
 
Ylva

Ylva

19 februari 2013 15:16

Fy 17 vilken läskig historia!!
För mig har det alltid varit självklart med hjälm. Jag kommer ihåg en gång på ridskolan när jag var barn att det var någon som red utan hjälm. Jag frågade mamma varför den personen inte hade hjälm när hon red? Mammas svar var: "för att hon förmodligen inte har något att skydda" Ett ganska bra svar tycker jag.
Vi hade hjälmtvång i kollektivstallet där jag stod förut. En tjej tog upp på stallmötet att hon ville rida utan hjälm och tyckte att det skulle vara valfritt för vuxna. Vi talade om för henne att det är dåligt föredöme för alla barn samt att det är taskigt mot oss andra som ska komma och ta rätt på henne när hon har ramlat av och spräckt skallen. Hårt men sant tycker jag.

http://www.ylvablom.se

anaby

19 februari 2013 21:37

Jag hade rejält med tur tror jag!! Vi vet ju inte alls vad som egentligen hände utan kan endast spekulera:S Men med tanke på min minnesförlust och att jag "tappade ord" så får jag vara tacksam att jag funkar "som jag ska" numera:D

Jag tycker att det är helt rätt att ha hjälmtvång för alla i stallet. Man har ett ansvar som vuxen att föregå med gott exempel!!!

Enda gången jag är utan hjälm och sitter till häst är om jag ska fotas. Då har jag träns eller grimma och är i hagen. ALDRIG utanför!! Har hänt 1 gång med T endast på 5 år. Men rider alltid med hjälm...skulle aldrig sätta mig på en häst och rida utan. När man vet vad som kan hända...så är det dumt att chansa!!

Mvh Anna & Tabasco:)

 
marianne

marianne

20 februari 2013 15:21

Usch det får mej att komma ihåg den gången jag var så j-a korkad men ändrade mej i sista stund.
Jag skulle vara med på en hoppträning på lånad häst, det var säkert 25 grader varmt och jag beslutade mej att inte ha västen på....och varför ha hjälm, det var ju en snäll häst och håret skulle bara klibba under hjälmen. Hur som helst så åkte hjälmen på i farten.....och det räddade mitt liv. Vi fick en ganska svår övning....tre kombination och jag red ett varmblod, han orkade de två första varje gång men stannade på tredje, efter 4-5 ggr bestämde jag att NU....nu jäklar SKA han hoppa.....drog till med spöt inför sista hindret, han tog ett jätteskutt,jag landade bakom sadeln, han gjorde ett rejält bocksprång, jag fick en flygtur som heter duga och i fallet sparkade han mej i huvudet...
jag vet inget mer än att jag låg på marken och frågade efter hästen...han står där, sa dom...ok ta hit honom, jag ska hoppa...
instruktören började bygga om banan, de andra frågade vad han höll på...han var i chock och sa att jag ju skulle hoppa, men han tyckte jag kunde hoppa lite lägre hinder.
Min hjälm sprack av sparken och jag fick en stor bula, jag kan knappt tänka på vad som hänt utan hjälm....jag ryser.
detta var en torsdag, jag vet inte vad som hände under helgen, men på måndagen när jag var på väg till jobbet fick jag en black out och visste inte var jag var någonstans....på em åkte jag till vc som skickade mej i ambulans till sjukan....gissa om jag fick en utskällning som inte kommit direkt -jag tänkte inte så långt, sa jag, -men fanns det ingen vettig människa i närheten? var svaret. sen har jag ju slagit huvudet många fler gånger på olika sätt, och det där att tappa orden....det gör jag mer och mer :(

lite virrig kommentar men
Kontentan: ALDRIG RIDA UTAN HJÄLM.....fatta vad nära det var....

http://marresmams.blogg.se

anaby

20 februari 2013 21:49

Men vilken tur att du hade hjälmen på dig!!! Vill knappt tänka på vad som hade hänt annars:O

Håller med om kommentaren som läkaren sa: Men fanns det ingen vettig människa i närheten!! Det hade kunna sluta illa om du inte åkt med ambulans in till Akuten!!!

Förstår verkligen känslan med black-outen...det är så obehagligt:(

Jag har slagit i huvudet några ggr utan häst...har sytt, tejpat och limmat i min skalle;) Och sedan min hjärnskakning då med häst;)

Jag säger också: RID ALLTID MED HJÄLM!!! Speciellt till de yngre...det händer så lätt att hästen blir rädd och hoppar till. Man ska inte behöva ångra att man satt sig i sadeln...tycker jag.

Mvh Anna & Tabasco:)

 
Nina

Nina" title="http://blogg.se]Nina[/url]" target="_blank">blogg.se]Nina[/url]

20 februari 2013 16:11

Men fy så otäckt!!
(fast man kan ju inte låta bli att le över hur tokigt det blev med såret som du skulle ta hand om flera gånger och att du skulle duscha...)
Med din envishet var det riktigt skickligt av L-O att få iväg dig till sjukhuset, tur att han klarade av det. Så läskigt att det kunde hålla i sig så länge med dina "men" efter fallet, tur att det gick över till slut i alla fall!

Jag har en granne, en dressyrdomare, som jag sett rida ut utan hjälm (han och hans sambo rider alltid utan) och med en cigarett i handen. Det är nog bland det dummaste jag har sett, vad det gäller att rida utan hjälm. Tänk vad lite som behövs för att skrämma hästen och att ryttaren kan komma i obalans och råka bränna hästen med cigaretten! Även om man är en duktig ryttare och till och med domare, så borde man väl veta bättre?

http://stallskogalund. blogg.se

anaby

20 februari 2013 21:39

Det var mint sagt obehagligt och speciellt när man inte har något minne av vad som har hänt:S

Det blir ju lite skrattretande när man läser om hur envis och tjurig jag var och hur L-O verkligen kämpade med att få hem mig och sedan iväg till sjukhuset;) Kan bara tänk mig hur less han var till slut...visslar lite lätt...så det är ju tur att han är lugn och har MYCKET tålamod:D

Det var mer än en gång under året som gick och mina problem med minnet satt kvar som jag tänkte att det kanske inte kommer att gå över. Det var otroligt jobbigt!! Jag var inte heller så gammal och då blev jag lite rädd emellanåt. Man funderar på HUR det ska bli i framtiden. Så det var otroligt skönt när det släppte..stor lycka!!!

Men så tragiskt att både rida utan hjälm och röka:( Håller verkligen med om att en domare borde veta bättre och ha sett en hel del...kan man ju tycka. Tycker att det är tråkigt att många tyvärr inte är så rädda om sig och sedan när det väl händer olyckor så är de helt förvånade att det händer?? Tja, vad ska man säga:S

Mvh Anna & Tabasco:)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av anaby - Torsdag 25 april 03:31

  Vilket fantastiskt väder vi har haft i Norr senaste veckorna         Jag har ridit i T-shirt och uteridbanan ser väldigt bra ut nu   Corinne har lugnat ner sig avsevärt och är lättare att rida utomhus än inne i ridhuset. Är för mycket att titta...

Av anaby - Tisdag 16 april 19:18


Vilket suveränt väder vi har haft idag!! Sol och 20 grader på solsidan          Blev en cykeltur till stallet idag igen. Hoppas på att få 5 mil i kroppen den här veckan. Och ännu mer under nästa vecka då jag kommer att cykla till stallet 2 ggr vi...

Av anaby - Måndag 15 april 20:59

     Hästhoppning från Göteborg och WC med 3 svenska ryttare med        Svärmors tupp Willy som kommer från en äggkarton från Willys   The one and only Willy               En av få hönor som får vara inomhus ibland. Tycker att ...

Av anaby - Måndag 15 april 20:52


Det blev lite mer hoppning i lördags med Corinne.       Galopphoppning på låga hinder för första gången på evigheter. Lite tjurig från början men när det lossnade kändes hon jättefin        Mvh A ...

Av anaby - Lördag 6 april 22:06


Här kommer några filmer från förra helgens hoppning. En ridfilm i galopp och en hoppfilm. Tycker hon ser trevlig ut i galoppen   Bara att jobba vidare på den     I hoppningen är hon pigg  Har mest travhoppat men planen är att börja galopphoppa ...

Presentation


Välkommen till mig! Jag bloggar bla om min satsning att tävla i hoppning upp till 130 cm efter 17 års frånvaro på tävlingsbanorna. Och en massa annat trevligt :)

Fråga mig

27 besvarade frågor

Omröstning

Går du någon typ av utbildning?
 Nej, jag jobbar.
 Ja, jag pluggar men parallelt med jobbet.
 Ja, jag pluggar.
 Ja, jag pluggar och jobbar extra.

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4
5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28
<<< Februari 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ anaby - Jag, barnen, djuren & fotografering. med Blogkeen
Följ anaby - Jag, barnen, djuren & fotografering. med Bloglovin'

Gästbok


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se