Det blev sovmorgon imorse kan jag säga...var ändå rätt så seg och sliten när jag vaknade. Brukar bli bättre morgonen efter som tur är  Jag har tagit det ganska lugnt idag på fm. Kände att det behövdes. Passade på att se klart WC-finalen för att kunna ta bort den från hårddisken.

Idag har jag plockat fram mina röda ridbyxor, jodphurs och de nya syntetiska shortchapsen!! Tog även en brun jacka från Ridtravarföreningen. Måste nog börja förbreda mig på att snart rida i T-shirt när det är så här pass varmt ute  Blir att göra iordning en magväska så att jag rymmer allergimedicinen (mot getingar), mobil, nycklar och hästgodis. Allt detta är ett MÅSTE att ha med sig på ridturen. Får fixa detta under helgen så att allt är klart till nästa vecka  

Idag var jag förberedd på T:s attacker att springa iväg och leka med bollen istället för att bli borstad  Han är ju så pass smart att han insåg att det inte var någon ide att ens försöka  Tja, det är inte lätt med en envis matte  

På med utrustningen och ut på ridtur!!

Mot älvutsikten först!! Trav tur & retur på en mycket trevlig häst  Lite skritt och sedan trav mot grannen i det röda huset. Idag stog släpvagnen med kåpan nerfälld. Kände att T ville sakta av men då brukar jag mana på honom i några steg till så att vi saktar av där jag vill sakta av...inte där han vill  Funkade bra och sedan skrittade vi utan problem förbi  Skritt till växthusbacken och sedan trav mot kyrkan. Kändes även här kalasfin  

Vände och travade hemåt i nedsittning en kort sträcka. VÄLDIGT TREVLIG!!! Mycket beröm  

Sedan mötte vi hela 3 cyklister på vägen hem....så fort de passerat stannar T och vänder sig om mot mig för att få sin hästgodis  Han är så härlig!!! Travade sedan sista travsträckan och det gick väldigt bra när jag skulle sitta ner...kunde än en gång länga på tygeln men ändå kort upp tempot. WOW-känslan infann sig  

Beröm och hästgodis och skritt hemåt!!!

När vi nästan var hemma mötte vi 2 barnvagnar i bredd....T uppmärksammade det och stannade innan de passerat...duktig häst!!! Mycket beröm och hästgodis  Hellre att han står stilla medans de går förbi och är lugn än att han "hoppar till" och blir stressad. Han har lärt sig vad som är bäst för honom själv  

När vi landat hemma i vindskyddet provade jag att ta några kort på det röda i solen. Tänkte att kanske färgen skulle göra sig mer rättvis idag...den har varit så "blaskig" hittills. Idag är första gången i majmånad som jag har varit nöjd med bilderna  

Man ser att huvan och schabraket har en mörkare rödfärg än benskydden. Det här kortet är nog det som är mest "rättvist" färgmässigt på all utrustning   

Rött schabrak från Hööks   

Röda Lamicell senskydd från Hööks  

Röda Lamicell strykkappor från Hööks  

Riktigt fint kort på T  Den mörkbruna pälsen gör sig otroligt bra mot den röda färgen  

Sedan fick T mat och magnetbehandling. Jag gick in för att mocka ur boxen och fixa iordning till kaninen. När jag ändå var inne i stallet passade jag på att packa 4 hösäckar så att det finns färdigt till nästa påfyllning  

När allt inomhus var klart....var det dags att mocka hage + vindskydd  Sedan tog jag av magnetpaddarna men lämnade magnettäcke på. Gick hem för att ta igen mig en stund...vanligtvis 1 timme...innan jag ska ut på joggingturen. Då passar jag på att ta av T magnetäcket när jag ändå går förbi stallet på hemvägen  

Snart är det dags att svida om och försöka springa öka på sträckan lite idag. Blir nog bra det där!!

Om det blir ridning imorgon eller inte beror helt och hållet på regnet. Regnar det mycket avstår jag och joggar istället. Är det uppehåll blir det en ridtur först och sedan joggingtur. Håller faktiskt tummarna att det INTE regnar!!

Nej, nu måste jag lägga på en rem!!

Ha en fortsatt jättebra onsdagkväll!!
Chilla lugnt  

Mvh anaby  

Jag har alltid varit ganska smal och haft normal vikt i hela mitt liv. Men sedan jag opererade bort livmodern i mars -12 upplever jag att det är svårare att hålla vikten   Kan ju bero på just att jag operarat bort livmodern....steriliserade katter har ju en förmåga att bli lite rundare än andra katter  Hi hi!!
När vi var i stugan till påsk och T vilade en vecka gick jag upp 4 kg  Hmmm!! INTE RIKTIGT BRA!!

Jag är 171 cm lång och har legat på 70 kg de senaste 2 åren sedan operationen. Men nu gick jag upp till 74 kg och så mycket har jag ALDRIG vägt tidigare. Ingen katastrof kan man tycka men för mig känns det väldigt mycket  

Efter min op av livmoderna har jag haft väldigt svårt och jobbigt med att komma igång med joggandet då jag har varit så trött och sliten. Men i början på mars -13 kände jag äntligen att orken började komma tillbaka. Jag har sedan dess joggat några dagar i veckan för att åka på förbränningen ytterligare. Trots detta har jag INTE gått ner i vikt....suck!!

Tog därför ett krafttag nu för dryga 2 veckor sedan och hade som mål att gå ner 4 kg på 2 veckor!!!

Jag har under den tiden ridit T 4-5 ggr per vecka.

Joggat 4-5 ggr per vecka. Ligger just nu på 2,4 km som ska ökas på idag till lite längre.

Ätit mindre för att öka på förbränningen ytterligare.

Resultat?

Jag har hittills gått ner 2,5 kg på dryga 2 veckor!! DET KÄNNS JÄTTEBRA!! På fredag är det exakt 2 veckor sedan jag började så då hoppas jag att jag har gått ner 1 kg till då har jag bara 0,5 kg kvar på det här målet   

Nästa mål jag har är att gå ner 4-5 kg till men det kommer att ta tid...inget man gör på 2 veckor till direkt  Men jag räknar med att dessa 4-5 kg kommer att vara borta till hösten. Det tar ju tid att "forma om" kroppen både viktmässigt och konditionsmässigt. Dock märker jag redan att jag orkar mer och andningen är det stor skillnad på nu när jag joggar. Det är ett stort +!! Men som sagt så tror jag att för att få ett realistiskt mål med både kondition och vikt så kommer det att ta tid...en vettig sluttid för mig blir i slutet på september har jag bestämt. Då SKA mina extra kg vara helt borta och kondisen på topp  Återstår att se hur det går med den saken!! Men jag ska KÄMPA HÅRT för att lyckas  

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Jag ska också tillägga att jag gör det här för min egen skull!! Det är alltså ingen annan som har "klagat" på min vikt eller någontin annat utan det här är mina egna tankar och beslut!! Att jag börjat jogga beror i första hand på att jag vill "stärka upp" kroppen för att orka med mer.... då jag har upptäckt att både nacken och axlarna "svara" bra på det och att jag blivit av med mycket värk sedan jag börjat jogga  

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Tänkte göra en liten sammanställning varje söndag om hur det har gått att jogga, rida och äta. Inget avancerat utan mest för min egen del men ni får gärna läsa och följa med på resan....om ni vill  

Japp!! DÅ KÖR JAG!!

Mvh anaby  

Ni som har följt oss ett tag vet att T har haft det väldigt jobbigt i sitt tidigare liv och har mycket med sig i bagaget. Det har varit mycket med honom under årens lopp för mig att jobba med. Något som jag har valt att ta det väldigt lugnt med var bla uteritter. Det tog 3,5 år innan jag kunde börja rida ut med honom!!! De första 9 månaderna red jag enbart i vinterhagen. Sedan under sommaren kunde jag förflytta mig till åkern och börjar rida där. Någonting som jag ändå ALLTID gjorde efter varje ridtur både i hagen och på åkern var att jag gick ner på vägen och skrittade ca 100 meter bara för att "vänja in" honom. Efter några månader började T bli ganska obrydd och då kunde jag t.o.m rida ut till åkern....bara det var ett stort mål för honom!!

Sedan ökade jag på skritturerna nere på vägen med 100 meter hit och dit. Efter några år var vi då förbi grannen i det röda huset....ån under vägen...och hade tagit oss fram till växthusbacken utan större problem  

Jag vet att jag kände en stor lättnad när T skrittade fram till växthusbacken första gången utan att reagera på allt möjligt runt omkring  Jag fortsatte då att skritta mot kyrkan och vända på halva vägen. Så fortsatte jag att jobba. Ibland skrittade vi mot älvutsikten ....också kortare sträckor.

Och slutligen när det hade gått 3,5 år ansåg jag att T var redo för "riktiga" uteritter!!

Det jag gjorde då innan vi red ut var att ALLTID longera honom en stund i hagen då han gärna "rodeoade" när man började trava. Så för att underlätta för mig själv så blev det en kort longering så att han skulle vara lugn när vi kom ut på vägen. Detta funkade jättebra!! Och de senaste 1,5 åren har jag INTE behövt longera honom överhuvudtaget utan han har skött sig jättebra vid uteritter  

Varför har det tagit så lång tid kan man ju fundera på då?
Jag har medvetet låtit det ta tid med ALLT jag har gjort så att T verkligen har känt sig trygg med det som ska göras oavsett vad det har varit. Jag har hellre väntat fler veckor ibland månader med att utsätta honom för vissa saker bara för att slippa "bakslag"...det får man ändå räkna med när man har en sån här speciell häst. Dock har jag INTE haft ett enda bakslag med honom under årens lopp än så länge....det känns jättebra  

T är en ganska smart häst som ofta VET vad som gäller och vad jag vill. Ibland vill han testa mig "bara för att" men då ger han med sig väldigt snabbt så i dagsläget är det inga långa eller svåra duster vi har utan mer att han ska "kolla läget och testa" mig....det är helt ok för mig då han rättar sig snabbt  

När jag berättar om T för andra "hästmänniskor" säger de väldigt snabbt att de INTE skulle ha haft tålamod med honom utan han hade "fått gå" relativit snabbt.

Sedan brukar de fråga hur jag har orkat med honom??

Svaret blir då:

För att jag gillade hästen från första början och att det fanns en speciell kemi mellan oss från dag ett. Hade den INTE funnits hade T INTE heller varit kvar hos mig. Så att ha tålamod med honom har både varit svårt och lätt. Svårt för att han har varit med om så mycket tråkigt i sitt tidigare liv och krävat mycket från mig men samtidigt lätt för att jag verkligen älskar min häst och bara velat att han ska må bra och funka som en normal häst någon gång i framtiden  

Och nu har jag fått ett kvitto på att det jobb jag  har lagt ner verkligen har funkat!!

Mycket av det man gör i livet är inte lätt men det innebär inte att man skulle vilja ha det ogjort heller.

Jag har ALDRIG gjort en sån här resa tidigare med någon annan häst trots att jag har haft egen häst i 38 år nu men jag är både glad och tacksam att jag har haft förmånen att få göra det...för en har lärt mig otroligt mycket!!

Först och främst att ALLT GÅR OM MAN BARA VILL!!

Jag avslutar med att säga att jag och T har firat "2-års jubileum med uteritter" nu i april -13!!! Från det jag satte igång  att rida ut i början på april -11 så tog det ca 1,5 månader innan jag kunde rida ut i alla gångarer...otroligt snabbt men härligt för både mig och T att få en annan frihet och slippa rida i hagen och på åkern hela tiden  

Det jag skulle vilja säga med det här inlägget är:

Ge inte upp om det är någonting du tror på väldigt starkt!!

Kämpa på och jobba på så brukar det lösa sig även om det tar tid!!
LYCKA TILL!!
Mvh anaby  

När det gick att rida ut med T efter 3,5 år började en "ny fas" för oss. Att vänja honom vid trafiken på vägen!!

T har ju svarat väldigt bra på hästgodis. Han kan göra nästan vad som helst för en hästgodis...både på gott och ont  När jag fick hem honom var det lite problem vid uppsittning men det löste jag med att efter jag suttit upp från en pall så fick T alltid en hästgodis. Någonting som han får än idag!! Han stor också som ett ljus och väntar tills jag är redo för ridturen  

På vägen där jag rider finns det en hel del trafik av olika slag.....gångare...joggare....cyklister...mopedist
er....bilar...traktorer...bilar med släp....motorsågar...snöslungor...barnvagnar...per
mobilar...mm mm.

Jag började redan från början att stanna T och vända honom MOT det som var läskigt....tex en moped, barnvagn eller annat. Detta "svarade" T väldigt bra på då han hela tiden SÅG vad det var. När det hade passerat blev det mycket beröm i form av klappar, ordet: BRA och en hästgodis. Det tog inte lång tid innan jag inte behövde vända honom mot det som kom utan vi stannade bara vid sidan av vägen och stog stilla till "det" passerat oss. T blev lugnare och lugnare och började t.o.m stanna själv när han upptäckte en cyklist som kom bakifrån...någonting som han gör än idag!! Det bästa är att han är HELT LUGN!! T.o.m i vintras när vi var vid kyrkan och snöslungan kom var T helt lugn  Killen som körde snöslungan var snäll och backade så att vi kunde ta oss förbi på den smala vägen och T gick förbi utan problem  Så fort det gick blev det en hästgodis och sedan skrittade vi vidare hemåt  

Idag är det INTE mycket som rubbar honom och kan jaga upp honom. Ofta upptäcker han cyklisterna och annat före mig och stannar och står stilla  Även om cyklister kommer och cyklar förbi oss framifrån stannar T efteråt och väntar på sin hästgodis. Jag har valt att ge honom en hästgodis då eftersom han är så lugn när de passerar och stannar självmanat. Så lite, lite bortskämd har han blivit...men bara lite...men det kan jag ta  

Bilister då??

Jo, det går bra. De kör ofta sakta förbi oss då det är en smal väg. Antingen stannar T själv eller så gör jag halt och ställer honom på vägkanten och så väntar vi tills bilen passerat innan hästgodisen och berömet kommer. Han har INTE försökt att gå innan bilen passerat inte heller försökt vända eller något annat under dessa 2 år. Vilket jag tycker känns helt fantastiskt bra  

Om det kommer någon och joggar eller går på vägen brukar jag sakta av och skritta förbi istället för att trava. Ibland tycker T att det är lite läskigt när de joggar förbi har jag upptäckt. Då är det bättre att de får springa förbi och vi går. Blir lugnare på alla plan för alla på vägen. Samtidigt får vi träna lite "avsaktningar & ingångsättningar" vilket inte är dumt för lydnaden  

Det enda som han blir RIKTIGT stressad av är när 2 människor som går envisa med att gå i bredd så de i princip nuddar oss. Det gillar han INTE alls!! Nu brukar jag säga till om jag ser att de INTE flyttar sig. En del tycker att det är bra och en del blir sura...tja, det får man ta med en klackspark. Huvudsaken att det INTE händer någonting!!

Så här har jag gjort med min häst och det har funkat bra för oss  Däremot säger jag inte att det funkar på alla hästar men man får prova sig fram och se vad just min häst "svarar på"   

Kom ihåg att ha roligt när du rider och umgås med din häst!!

Mvh anaby