anaby - Jag, barnen, djuren & fotografering.

Direktlänk till inlägg 25 januari 2013

Problemhäst eller inte?? Nej, inte i dagsläget utan idag är T "normal" i mina ögon:)

Av anaby - 25 januari 2013 19:15

Jag har varit inne på några bloggar senast tiden där det har stått en hel del inlägg och kommentarer om problemhästar. Framför allt verkar frågan vara VEM som har rätt att kalla sin häst för problemhäst.

Det här är min egen historia om min fd problemhäst och numera normala häst  



När jag svarade på T:s annons framgick klart och tydligt att det var en "problemhäst" det handlade om. Bara rubriken som löd: Häst med mörkt förflutet söker ljus framtid...säger ju en hel del  MEN jag fastnade för bilden på hästen och kunde INTE släppa den. När jag sedan åkte nästan 30 mil för att provrida så visade det sig att han var "en kopia" på en av mina gamla tävlingshästar Wirbelwind  Jag trodde att hjärtat skulle stanna när jag först tittade på T!!! Under provridningen...som inte var speciellt avancerad då T var grundriden men lyssnade bra på rösten.....tyckte jag att han hade det jag "var ute efter"....sedan "klickade det" bra mellan oss och det är nästan det viktigaste!!! Att det finns en personkemi när mellan häst och människa när hästen är så pass besvärlig.


Mina 3 krav på en framtida häst vid T:S provridning var:

valack

låg inte på i handen

max 8 år...han var 6 år.

Och dessa 3 uppfyllde han  


Med tanke på HUR T var och vad han hade varit med om i sitt tidigare liv gällde det att ta det lugnt och ha tålamod men samtidigt vara bestämd...lagom mycket...inte det lättaste men allt går om man vill  

Jag kan också ärligt säga att jag var MYCKET medveten om att det skulle krävas MYCKET av mig för att få ordning på T...om det ens skulle gå. Framtiden fick utvisa den stora frågan om jag skulle lyckas eller inte??

Det bestämdes att jag skulle ta hem T på foder i 1 år och om jag tyckte att det stämde mellan oss fick jag köpa loss honom sedan för ett pris som vi bestämde när vi skrev fodervärdsavtalet. Han skulle också besiktas innan köp. Ett krav från både ägaren och mig. Vi ville bägge 2 veta om han var frisk och okay i sin kropp.

Efter 1 år kände jag väldigt starkt att jag VILLE köpa loss T då det hade hänt otroligt mycket med honom! Ända sedan jag fick hem honom hade jag nämligen "behandlat honom som min häst" och inte en häst som jag hade till låns. Jag tror så här i efterhand att det gjorde mycket för både honom och mig. Han kände nog redan från början att han var välkommen att bo hos mig och att han var viktig för mig  

När jag hade bestämt mig för att köpa honom var det jobbiga kvar...skulle han gå igenom veterinärbesiktningen?? Vad gjorde jag om han inte gick igenom?? Jag ville så otroligt gärna köpa honom!! Så innan veterinärbesiktingen var avklarad mådde jag verkligen dåligt....usch!! Vet att jag hade en stor klump i magen när jag hade bokat tiden fram tills det var dags...men sedan blev det en stor lättnad när allt var avklarat och han "gick igenom" helt utan anmärkning  STOR LYCKA!!!


T har varit väldigt speciell och vi är idag 5 år senare VÄLDIGT taita han och jag  Det är ju kanske inte så konstigt med tanke på att jag har tillbringat så otroligt mycket tid med honom och lagt ner ett otroligt jobb på att få allt att funka...både med hantering och ridning. Allt runt omkring honom har tagit VÄLDIGT LÅNG tid..tex så longerade jag honom ALLTID innan jag red de första 3 åren...för att slippa bli avbockad  Jag har försökt att "ta mina fajter" och inte utmana ödet för mycket med T. Vet jag att han är besvärlig en viss dag och att det jag har tänkt träna den dagen kanske INTE kommer att funka pga vilket humör han är på....skippa jag hellre och gör någonting annat "lindrigare" istället. Jag kan i princip SE på honom när jag gör iordning honom HUR ridturen kommer att bli  Då är det ganska enkelt att planera hur man ska rida!! Men självklart kan han förvåna mig åt både det ena och andra hållet vissa ridturer  ...men oftast så stämmer min föraning om hans "dagsstatus" in väldigt väl bra  

Jag vet INTE vad T har varit med om i sitt tidigare liv och vad han bär med sig i bagaget men så mycket vet jag att det har absolut INTE varit bra upplevelser för honom på något sätt Med tanke på hur han mått när han kom till mig!! Och då var han ändå i bra skick när han flyttade till mig. Det var värre när hans förra ägare Kestin (som jag köpte honom av) fick hem honom  Jag och Kerstin kan bara konstatera bägge 2 att DET BLEV EN TREVLIG HÄST I SLUTÄNDAN PRECIS SOM VI TROTT!! MEN FRAM FÖR ALLT ATT JAG FICK ORDNING PÅ HONOM TILL SLUT!! KAN SÄGA ATT IDAG  DRYGA 5 ÅR SENARE ÄR JAG SÅ OTROLIGT TACKSAM ATT JAG INTE GAV UPP UTAN FORTSATTE OCH KÄMPA!!

När jag var och hämtade hem honom 23/9 2007 vet jag att Kerstin sa att OM du får T på din sida så kommer du att få en jättetrevlig häst för han är så himla trevlig och mysig och har ett riktigt bra temperament. Jag tror att både jag och Kerstin verkligen ville att det skulle funka med T!!! Men man vet ju aldrig förrän man har provat så någon garanti att jag skulle få till honom fanns självklart aldrig. Bara "ett stort hopp" om att det fanns en chans att T skulle kunna bli "någorlunda normal" i framtiden och funka som en ridhäst.

Idag tycker jag INTE att T är någon problemhäst längre. Han är i dagsläget så "normal" som han kan bli  

För mig är han en ängel att hantera och rida..jag skulle inte byta ut honom mot någon annan häst.HELT UNDERBAR helt enkelt 5 år senare  

Men för andra funkar det tyvärr inte lika lätt...han är väldigt nonchalant med andra människor han inte känner...har tyvärr ingen större respekt för dem. Han behöver väldigt lång tid för att lära känna nya människor och man måste gå lugnt tillväga med honom.  Men för mig är detta inget problem då jag sköter honom helt själv. Och varför jag gör det beror mycket på T...han ska känna trygghet och lugn och må bra. Det är en stor prioritet jag har med min häst...hans välmående går i första hand för mig Han går också på lösdrift och i och med det är han otroligt mycket lugnare och den "obligatoriska" longeringen och rodeo-trippen behövs inte längre utan han är numera väldigt lugn och trevlig att rida...så gott som varje dag!! Han har ju sina sämre dagar någon gång ibland men nu för tiden är det väldigt sällan.

Många verkar tycka att det är roligt att ENDAST de kan hantera sina hästar. Det tycker absolut INTE jag men pga min hästs förflutna så har det tyvärr blivit så för oss...men samtidigt så tänker jag att så länge min häst mår bra spelar det ingen roll och så länge han är "normal" och funkar med mig...bryr jag mig inte speciellt mycket om att han inte gillar nya människor. Min familj (min man, mina barn och min pappa), våra 2 hundar går det bra med...de tillhör T:s flock  Men andra hundar tex jagar han ut ur hagen på en gång  Våra hundar låter han vara så länge jag är med...men jag brukar för säkerhetsskull INTE vilja att de är inne i T:s hage. Varför utmana ödet med att T lyckas få in en spark på någon av dem om han blir irriterad?? Då har jag hellre lite säkerhetstänk när jag VET OM HUR MIN HÄST KAN VARA  

Så numera ser jag INTE alls min häst som en problemhäst utan som en NORMAL häst och jag är både glad och tacksam över hur otroligt mycket han utvecklas till det bättre för varje år  

Jag tror också att det märks i min blogg att jag INTE klassar T som en problemhäst numera utan som vilken häst som helst....förutom att det bara är jag som rider och hanterar honom. Men annars funkar han nog som vilken häst som helst i dagsläget  Men han körs inte med vagn och det är också någonting som jag INTE kommer att utsätta honom för någonsin med tanke på hans förflutna. Tömköra gör bra och vi ska prova tolka efter honom men efter det är det stopp med alla andra aktiviteter med att vara "bakom" honom.

T är min 3:e problem häst under de 38 åren jag har haft egen häst. Och han har också varit den svåraste att få ordning på. Utan mina andra 7 hästar som jag har ägt under årens lopp och utan den kunskap och rutin de har gett mig....är jag tveksam om jag hade lyckats med T!! Han har krävt mycket och mer därtill och många ggr har jag "fått vända ut och in på mig själv" för att hitta lösningar på problemen som har dykt upp och tagit det väldigt lugnt...och gett honom tid och åter tid Men det gick!! Och så här i efterhand kan jag ärligt talat knappt förstå att JAG lyckades med att få ordning på honom!! Lilla jag...som bara är en hästtjej med stort intresse av hästar...vilken tjej som helst i stallet 

Vad jag vill säga med mitt inlägg om problemhästar är att en människas MARDRÖMSHÄST kan bli en annans människas DRÖMHÄST beroende på HUR man passar ihop och hur man har förmågan att utvecklas tillsammans  

När människor frågar mig om T idag brukar jag säga att han är "speciell" för det är han fortfarande men han är absolut ingen problemhäst längre vilket för mig känns som en stor lättnad  

Det bästa berömmet jag får när jag rider på min häst är när människor jag rider förbi kommenterar och säger:

Vilken lugn och fin häst du har!! Han ser ut att må bra och trivas med sin ryttare!!

Då vet jag att fler ser att min häst är "normal" idag...det känns fantastiskt bra!!!

Tänk på att ingenting är omöjligt!!!


                                           


Och framför allt...det ska vara roligt att vara i stallet och att rida!!

Ha en jättebra fortsatt vecka och helg gott folk!!

Mvh anaby  

 
ANNONS
 
Nina

Nina

26 januari 2013 10:28

Du och Ts resa är en riktig solskenshistoria! Jag blir så glad när jag läser att en tidigare (förmodligen olycklig) problemhäst, har fått en ny chans med någon som varit beredd att göra allt vad som står i dess makt för att hjälpa hästen till ett bra liv som någons bästa vän. T är nog dig evigt tacksam över det.

Vilka bloggar är det du har läst om problemhästar? Skulle vara intressant att läsa de inläggen.

http://stallskogalund.blogg.se

anaby

27 januari 2013 23:15

Tack!! Jag är så otroligt glad och tacksam att jag fick ta hem honom och prova:D Man vet ju inte förrän efteråt om det går eller inte. Det som var vår fördel var att vi redan från början hade "personkemi" utan den vet i fåglarna om det hade gått:S Sedan hade jag Kerstin att ventilera och få tips och råd av!! Vilket var otroligt viktigt för både T och mig:D

Där det stog mest om problemhästars vara och icke vara var...och vem som hade "rätt" att kalla sin häst för problemhäst...var på Dressyrmupparna. Där blev det rejäl pajkastning:( Har tyvärr en tendens att bli det på större bloggar där många unga läser och kommenterar.

Mvh Anna & Tabasco:)

 
marianne

marianne

27 januari 2013 21:05

fint att läsa :)
Att prata om problemhästar kan göra dom till problemhäsrar tror jag....bättre att som du prata om speciella hästar, håller med om att det inte är roligt när ingen annan kan hantera ens häst, när man blir sjuk eller ännu värre inte har möjlighet att brhålla den....då måste den ju acceptera annan skötare.....så småningom kanske T lär sej lita mer på andra...din familj tex.

http://marresmams blogg.sr

anaby

28 januari 2013 13:27

Jag tror att du har rätt i det du säger med att prata om en problemhäst så kan det bli värre. Jag föredrar att säga att T är speciell istället;) Det låter bättre på något sätt:) Hi hi!! Sedan har jag varit noga med att när ett problem med honom blivit "löst" så har jag fokuserat på att "gå vidare" och inte tänka mer på det. Det var så mycket från början med honom så jag fick i princip "kryssa av" en lista vad som gick att göra allt eftersom!!

Det känns lite tråkigt att han inte har respekt för andra människor:( Samtidigt så förstår jag honom. Men i nuläget få funkar det rätt bra med familjen:D Det går som sagt bättre och bättre:D Jag kan ärligt säga att jag lider inte av det då vi för det mesta är hemma och åker vi bort blir det över 1 helg eller på sommaren när han går på bete. Då är pappa snäll och ställer upp och hjälper till:D Sönerna är också hemma mycket så de kan byta av honom om det behövs. Så jag tycker att jag har tur ändå...trots att T är som han är;)

Mvh Anna & Tabasco:)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av anaby - Torsdag 25 april 03:31

  Vilket fantastiskt väder vi har haft i Norr senaste veckorna         Jag har ridit i T-shirt och uteridbanan ser väldigt bra ut nu   Corinne har lugnat ner sig avsevärt och är lättare att rida utomhus än inne i ridhuset. Är för mycket att titta...

Av anaby - Tisdag 16 april 19:18


Vilket suveränt väder vi har haft idag!! Sol och 20 grader på solsidan          Blev en cykeltur till stallet idag igen. Hoppas på att få 5 mil i kroppen den här veckan. Och ännu mer under nästa vecka då jag kommer att cykla till stallet 2 ggr vi...

Av anaby - Måndag 15 april 20:59

     Hästhoppning från Göteborg och WC med 3 svenska ryttare med        Svärmors tupp Willy som kommer från en äggkarton från Willys   The one and only Willy               En av få hönor som får vara inomhus ibland. Tycker att ...

Av anaby - Måndag 15 april 20:52


Det blev lite mer hoppning i lördags med Corinne.       Galopphoppning på låga hinder för första gången på evigheter. Lite tjurig från början men när det lossnade kändes hon jättefin        Mvh A ...

Av anaby - Lördag 6 april 22:06


Här kommer några filmer från förra helgens hoppning. En ridfilm i galopp och en hoppfilm. Tycker hon ser trevlig ut i galoppen   Bara att jobba vidare på den     I hoppningen är hon pigg  Har mest travhoppat men planen är att börja galopphoppa ...

Presentation


Välkommen till mig! Jag bloggar bla om min satsning att tävla i hoppning upp till 130 cm efter 17 års frånvaro på tävlingsbanorna. Och en massa annat trevligt :)

Fråga mig

27 besvarade frågor

Omröstning

Går du någon typ av utbildning?
 Nej, jag jobbar.
 Ja, jag pluggar men parallelt med jobbet.
 Ja, jag pluggar.
 Ja, jag pluggar och jobbar extra.

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23 24 25 26 27
28 29 30 31
<<< Januari 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ anaby - Jag, barnen, djuren & fotografering. med Blogkeen
Följ anaby - Jag, barnen, djuren & fotografering. med Bloglovin'

Gästbok


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se